Tänk dig ett rum med vågiga längder av ull längs väggen. En skrikande skolklass stormar in. Och vips drar ullen ihop sig - för att dämpa ljudet. Det är inte science fiction, utan fullt möjligt. Det vet Margareta Zetterblom, företagsdoktorand och forskare med fokus på smarta textilier.

Att kliva in i visningsrummet på det lilla företaget Acqwool utanför Gällstad är att omslutas av mjukt. Överallt möts vi av tovad ull. I taket hänger en luddig benvit längd, slät på ena sidan och räfflad på den andra, i böjar. Spotlights inbäddade i grå ull lyser ner på den svarta, helklädda bordsytan med klarröd löpare i samma material.

Intervju med Margareta Zetterblom

Tänk dig ett rum med vågiga längder av ull längs väggen. En skrikande skolklass stormar in. Och vips drar ullen ihop sig - för att dämpa ljudet. Det är inte science fiction, utan fullt möjligt. Det vet Margareta Zetterblom, företagsdoktorand och forskare med fokus på smarta textilier.

Att kliva in i visningsrummet på det lilla företaget Acqwool utanför Gällstad är att omslutas av mjukt. Överallt möts vi av tovad ull. I taket hänger en luddig benvit längd, slät på ena sidan och räfflad på den andra, i böjar. Spotlights inbäddade i grå ull lyser ner på den svarta, helklädda bordsytan med klarröd löpare i samma material.

Här finns ljusa gardiner, flerfärgade mattor och vägghöga längder i svart, grå, beige och röd tvättbrädestruktur, med olika färg på fram- och baksidan - så kallade QWaiet Double.

Allt är i ull och det både hörs och känns.
- Här är skönt och dämpat. Det ekar inte och finns ingen efterklangstid, som Margareta Zetterblom förklarar det.
Sedan hon började på magisterprogrammet vid Textilhögskolan har hon specialintresserat sig på just ljuddämpning med textilier.
I dag är hon så kallad småföretagardoktorand - med anslag från KK-stiftelsen. En dag varje vecka tillbringar hon på Acqwool.
Resten av tiden arbetar hon på Textilhögskolan - som en av forskarna inom projektet Smart Textiles.

- Här inne är det superdämpat, nästan för mycket. Men det blir ju en ganska ombonad och mjuk ljudmiljö i ett sånt här rum, tycker Margareta, när hon beskriver den tovade ullens effekt i lokalen som ska övertyga blivande kunder. Som besökare kan vi inte annat än instämma. Det är dessutom stört omöjligt att låta bli att känna på allt från den lena bordsytan till de bredspåriga sjoken av rent naturmaterial som hänger mitt i rummet, i skenor från taket.

- Att jag valde en så tydlig tredimensionell yta berodde från början på att jag ville skapa en textilie som dagisbarn tycker om att ta på, medger Margareta Zetterblom. Med sitt examensarbete ingick hon i ett stort projekt som heter Design med omtanke. Det gällde att utforma en bra förskolemiljö, en dagisavdelning där allt skulle vara noga genomtänkt.

- Ljud- och ljusmiljö, att det var ekologiskt, hållbar utveckling - allt skulle ingå, berättar hon. Själv hade hon gjort skisser och vävprov på Textilhögskolan, testat på Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, men mött klent intresse för att producera de specialspårade längderna hos vävföretagen. Det skulle ta väldigt lång tid och bli hemskt dyrt, lät de förstå. I stället sydde hon prototyperna - med veck av köpt filt - själv, för hand.

- Visst tog det tid, men är man envis så är man! skrattar hon nu och konstaterar nöjt att mödan lönade sig. Med på invigningen av föreskoleavdelningen fanns dåvarande chefen Pär Jarnebrink från Acqwool - som bestämt försäkrade Margareta Zetterblom att " Det där kan vi sticka!"

- Tror de ja! tänkte jag, medger hon som tvivlade. Men Gällstadsföretaget höll vad de lovade.

- Vi hade dittills främst inriktat oss på produkter som håller värmen. Bland annat hade vi gjort inredning till ett stort bilmärkes konceptbilar. Men vi visste att ullen hade ljuddämpande egenskaper också, berättar Lars Karlsson, utvecklingsansvarig på Acqwool och Per Karlsson, tekniskt ansvarig på företaget.

- Allt vi gör bygger på fortfarande på ull, men i dag har vi främst fokus på ljudabsorbenter. Det är intressant och vi tror att det finns en jättemarknad här, förklarar Lars Karlsson. För Margareta Zetterblom tändes gnistan till att specialstudera just textilier och ljuddämpning under praktiken på AB Ludvig Svensson i Kinna.

- Jag fick höra att det fanns ett stort behov av nya ljuddämpande produkter.

- I många offentliga miljöer är buller ett jätteproblem, eftersom man har tagit bort textilierna - för att det ska vara rent, inga krusiduller. Om det används textilier i dag är det tyvärr ofta ganska tunna, raka panellängder som inte gör varken till eller från - när det gäller ljudet.
Att de massiva ullstyckena som nu produceras av Acqwool verkligen fungerar som ljuddämpare råder det däremot inga tvivel om. Det visar exakta mätresultat och från Statens Provningsanstalt.

- Själva finessen med det hela är att få precis rätt densitet. Om du tovar ullen för mycket blir den för hård och då dämpar den inget ljud alls. Ljudvågorna måste kunna tränga in i materialet, som Margareta förklarar det. I stället för fasta plattor i hela taket - som är den vanligaste bullerdämparen i offentliga miljöer i dag - ska till exempel skolor och kontor kunna välja mer flexibla lösningar i ull, längs en vägg eller som avskärmning vid behov, är tanken. Men inte nog med det. Ullen ska också bli smartare - tänker sig Margareta Zetterblom som ingår i en forskargrupp kring Smart Textiles vid Textilhögskolan tillsammans med Lena Berglin, Linda Worbin och Anna Persson.
Deras mål är att integrera elektronik i textilier - så att det syns och känns så litet som möjligt.

- Som de här ljuddämparna fungerar i dag kan man kalla dem passivt smarta. Men de kan bli aktivt smarta också, som Margareta Zetterblom beskriver det. I ett hörn på andra sidan ullstyckena knycklar hon ihop en liten svart tygbit med instickad minnesmetall i. När hon slår på strömmen rör sig tyget och blir platt igen.

- Det blir en reaktion när minnesmetallen hettas upp. Den kommer ihåg sitt ursprungstillstånd och strävar tillbaka dit. Med två olika minnesmetaller och en liten mikroprocessor som stänger av och släpper fram ström efter förändrade ljudnivåer kan ullen som reser ragg vid buller - och dämpar ljudet ännu bättre - bli verklighet, resonerar Margareta Zetterblom. Liksom den talande kragen - i stället för headset till mobiltelefon eller Mp3. Att försöka utveckla en textil mikrofon är ett projekt som Margareta Zetterblom genomför tillsammans med Lena Berglin, inom ramen för Vinnväxt.

Framför oss ligger ett illgult tygstycke, deras första prov på vad som händer med ljudet när man ersätter kabel med instickat ledande metallgarn. Nästa steg är att göra så kallade piezoelektriska element - som många mikrofoner har - i textil.

- Det har vi litet på gång nu. Om vi kan integrera mikrofonen i en stickad struktur kan du till exempel prata i kragen på jackan i stället för i ett headset, säger Margareta Zetterblom entusiastiskt. Hon ser oändliga möjligheter med den nya tidens textilier - som både har en funktion och är estetiskt tilltalande.

- Det vi gör i projektet Smart Textiles i Borås är att vi knyter ihop olika kompetenser som inte naturligt arbetat tillsammans. Nu jobbar vi mot samma mål när vi till exempel ska göra prototyper och det ger helt nya idéer.

- Dessutom är det en klar fördel att det här alltid funnits öppna dörrar ut mot tekoindustrin - som ju mest finns häromkring.

Text: Karin Tufvesson
Foto: Lena Bryngelsson