| Erik Bresky |
|
|
|
|
Den nya tidens textilier nöjer sig inte med att behaga. De känner, tänker och byter skepnad också. Pulsmätande tröjor och blodkärl av textil. Gardiner som kan värma upp hela rummet - efter en solig dag. Eller en kommunicerande krage. Så kan de se ut - framtidens textila produkter, som inte bara är tyger och kläder. De kallas smarta. Och utvecklas i tvärdisciplinärt samarbete mellan design och teknik inom projektet Smart Textiles. Projektet leds av Institutionen Textilhögskolan i Borås i samarbete med SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut, och IFP Research, Institutet för Fiber och Polymer. - Nästa generations produkter är inte bara traditionella textilier. De lägger till något värde som textilien inte har i sig själv, berättar Erik Bresky, biträdande prefekt vid Textilhögskolan och projektansvarig för Smart Textiles. De smarta textilierna reagerar på sin omgivning - och ändras av sådant som värme, ljus eller tryck. De kan byta färg, vara ledande eller resa ragg för att till exempel bli bullerdämpande. De kan vara utpräglat nyttiga, eller rent estetiskt tilltalande.
Möjligheterna för framtiden är i princip oändliga, resonerar Erik Bresky. Intervju med Erik Bresky
Pulsmätande tröjor och blodkärl av textil. Gardiner som kan värma upp hela rummet - efter en solig dag. Eller en kommunicerande krage. Så kan de se ut - framtidens textila produkter, som inte bara är tyger och kläder. De kallas smarta. Och utvecklas i tvärdisciplinärt samarbete mellan design och teknik inom projektet Smart Textiles. Projektet leds av Institutionen Textilhögskolan i Borås i samarbete med SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut, och IFP Research, Institutet för Fiber och Polymer. - Nästa generations produkter är inte bara traditionella textilier. De lägger till något värde som textilien inte har i sig själv, berättar Erik Bresky, biträdande prefekt vid Textilhögskolan och projektansvarig för Smart Textiles. De smarta textilierna reagerar på sin omgivning - och ändras av sådant som värme, ljus eller tryck. De kan byta färg, vara ledande eller resa ragg för att till exempel bli bullerdämpande. De kan vara utpräglat nyttiga, eller rent estetiskt tilltalande. Möjligheterna för framtiden är i princip oändliga, resonerar Erik Bresky. Smarta textilier är ett prioriterat forskningsområde i regionen. Projektet har också uttalade ambitioner att utveckla samverkan mellan företag inom textilindustrin och företag inom andra branscher. - Vi har skapat en plattform och har visionen att det är i Borås vi ska ha spetskompetensen inom smarta textilier. Vi kommer inte att ha all kunskap här, men det ska finnas ett nätverk för det, säger han. - Har du en idé med koppling till textila fibrer och processer ska den testas här - och det ska inte råda några tvivel om att Borås är bästa tänkbara stället att göra det på. Enligt Erik Bresky är projektet Smart Textiles i Borås ett tydligt exempel på professionstanken i praktiken och ett bevis för att både högskola och näringsliv vinner på nära samarbete. Smart Textiles bygger på vad man kan kalla experimentell forskning vid Högskolan i Borås, SP och IFP Research parallellt med företagsbaserade projekt. - Vi ska göra Västsverige till ett internationell ledande och levande center för utvecklingen av design och nästa generations textila produkter - samtidigt som vi stimulerar tillväxten, förklarar Erik Bresky. - Ambitionen är att skapa ett smörgåsbord med hjälpmedel som kan fungera som "smörjolja" för framtida entreprenörer - oavsett om de kommer från högskolan, företagen eller är egna uppfinnare. I gengäld utvecklas högskolan av att få kunskap direkt från industrin. Projektet Smart Textiles är nu ett av fem återstående initiativ i det så kallade Vinnväxtprogrammet (av sammanlagt 86 deltagare) och har hittills fått 2 miljoner kronor i anslag från Vinnova. - Vi är redan en vinnare. Att vi kommit så här långt har gett oss legitimitet och påskyndat utvecklingen. - Självklart har vi ambitionen att vinna slutgiltigt också - men projektet står och faller inte med Vinnväxt, slutar Erik Bresky. Fotnot: I Vinnväxtprogrammet har segraren chans till ett anslag på 6 miljoner kronor per år från Vinnova under perioden 2008 - 2016. Text: Karin Tufvesson Bild: Annika Hellström
|





