Smarta drag från textilbranschen säljer stort

Förra året såldes svenska textilier för 15,4 miljarder kronor till utlandet. Det är mer än vodka- och popmusik-exporten tillsammans, till och med mer än en stor del av svensk exports gamla flaggskepp järnmalmen. När svensk textilexport slår nya rekord tar Textilhögskolan åt sig en del av äran. Företag och forskare arbetar tillsammans för att utveckla nya spännande produkter och att stärka svensk design.

Doktoranden Lena Berglins dubbelfunktionella linne mäter EKG via insydda elektroder. Linnet utvecklade hon i ett sjukhusprojekt

Framtiden ser fortsatt ljus ut. Den svenska exportboomen består bland annat av vad Larsh Eriksson på Textilhögskolan vid Högskolan i Borås kallar kunskapsintensiva textilier. – Det kan till exempel handla om stickade blodådror som används vid bypassoperationer, eller om textila mattor som läggs under asfalten när man bygger motorvägar. Andra moderna textila exportvaror är skottsäkra västar, uniformer och skyddskläder samt kläder till sportindustrin. När kunskap och uppfinningsrikedom blir viktigare och viktigare är det nödvändigt för företagen att kommunicera med forskarna och få kännedom om nya rön. – Vårt jobb är att tydliggöra forskningen för företagarna. Vi ordnar seminarier varje vecka. I dag är det ett problem med slimmade organisationer, företagen har inte så mycket tid över. Samtidigt är det nödvändigt med utveckling, annars blir man ifrånsprungen, säger Larsh Eriksson.

När svenska textilföretag valde att lägga produktionen i låglöneländer som Polen och Baltikum trodde många att svensk textilindustri aldrig skulle repa sig igen. Samtidigt som tullarna på kläder togs bort på 1960-talet gick alla ungdomar på filmer med James Dean och började drömma om amerikanska jeans och basebolljackor. – Vi översköljdes av moderna kläder. Men textilföretagen i Sjuhäradsbygden snappade upp de nya trenderna. Under en period tillverkades 250 olika jeansmärken i Sjuhäradsbygden. Gul&Blå och Puss&Kram var väl de mest kända. Vi hade fabriksförsäljningar här långt innan någon hade hört ordet "outlet", berättar Larsh Eriksson.

Varför blev det så?

- Det fanns en oerhörd entreprenörsanda. Reklambyråer och fotostudior följde i modeföretagens spår, och Borås hade flest reklambyråer i Sverige. Arbetslösheten blev inte så stor i Sjuhäradsbygden trots de förlorade sömmerskejobben, många hittade andra jobb istället, säger Larsh Eriksson.

Sven Cele är vd för branschorganisationen Tekoindustrierna. Han ser flera förklaringar till varför det går så bra för svensk textilexport. – Dels har tekoföretagen nischat sig, dels har de klarat internationaliseringen bra. Sverige kan inte konkurrera med låga priser eftersom lönekostnaderna är så mycket lägre i länder som Polen och Baltikum. Textilföretagen har koncentrerat sig istället på produktutveckling och design. Hälften av textilexporten består av kläder, resten av inredningstextil och industritextil. Sven Cele vill inte framhålla några tillverkare som viktigare än andra, men säger att svenska textilföretag är duktiga på design och starka varumärken.

Har marknaden märkt av samarbetet mellan textilföretagen och forskningsvärlden?

Till exempel Textilhögskolan bjuder ju in företag regelbundet. – Ja, att Textilhögskolan ligger så långt framme med sin forskning är en viktig tillgång för landet. Det finns ett stort värde i att Textilhögskolan och forskningsinstitut som IFP i Mölndal samarbetar med textilföretagen. Smarta textilier ligger fortfarande på forskningsnivå, men i framtiden kommer de säkert att skörda stora vinster åt textilföretagen. Bara fantasin sätter gränsen för vad vi kan få för produkter i framtiden.

Personligen tror jag att det stora genombrottet kommer inom räddnings- och skyddskläder.

Att företagen vill investera visar inte minst den donation på 30 miljoner kronor som H&M:s ägare, familjen Persson nyligen gjorde till Stockholms universitet, för att inrätta en modeprofessur. Larsh Erikssson ser positivt på att Stockholms universitet också ska få en modeprofessor. – Vi välkomnar initiativet. Professorn i Stockholm kommer att studera modets betydelse ur ett etnologiskt och sociologiskt perspektiv. Det blir ett bra komplement till vår professionsinriktade forskning, som handlar om produktutveckling och tillämpad forskning.

Forskningen på Textilhögskolan kostar cirka 15 miljoner kronor om året, och har pågått år efter år sedan 1986. – Våra pengar kommer från statliga forskningsanslag, uppdrag vi sökt och fått och från företag. Föreningssparbanken har betytt oerhört mycket.

Hur står sig Textilhögskolan internationellt?

– Jag tror inte att det finns någon större koncentration av kunskap inom professionen på något annat ställe i Europa, säger Larsh Eriksson.

– Jag tror inte att det finns någon större koncentration av kunskap inom professionen på något annat ställe i Europa, säger Larsh Eriksson på Textilhögskolan i Borås.

Svenska företag är redan bra på till exempel krockkuddar och brandsäkra textilier. Nästa stora område blir kombinationen vård och textil, tror Larsh Eriksson. – Förr i tiden när sängkläder var av linne fick de gamla inte liggsår – vad kan det bero på?, frågar han sig. Forskning om miljövänlig textil är också viktig. En vanlig svensk tvåbarnsfamilj har 15 000 produkter i sitt hem. – Det innebär att vi som utvecklar produkter har ett stort miljöansvar. Kan man göra ett textilt material som destruerar sig själv efter 15 år?

Professor Ulla Eson Bodin tycker att tre nyckelord är viktiga för framtidens textil- och modeforskning: etik, ekologi och teknologi. – Vi som bor här i västvärlden intresserar oss mer och mer för etiken kring hur kläder tillverkas och distribueras tusentals mil bort i Asien. Ny teknologi i kombination med textil kommer stort och är spännande. Samtidigt får man inte glömma den konstnärliga biten. – Jag är ju designer i grunden, och det konstnärliga är basen för all design.

Text: Lena Kvist

Artikeln är fri för publicering

< Prev		Next >